Veckans fråga nr 3, Homo- & heterosexuella, fördomar och normer

Vilka typer av fördomar utsätts Homosexuella män för?

En fördom som många har om homosexuella män är att använder hårprodukter och de kladdar på alla män, är allmänt väldigt gåpåiga mot allt och alla och ska synad och höras. En annan fördom är att de ofta är vältränade och välvårdade. Homosexuella män ska också vara väldigt feminina i sin karaktär, de rör sig på ett feminint sätt, pratar på ett feminint sätt, troligtvis för att personer i deras omgivning ska förstå att de är homosexuella. Den största fördomen är troligtvis att folk tror att man kan se vilka som är gay genom att studera deras utseende. Programmet vi såg spräckte dock denna myt. Man tror att alla homosexuella är sexuellt intresserade av alla män i sin omgivning. I den heterosexuella världen brukar man kallas för bög om du som man inte är framåt och intresserad av det motsatta könet och det menas i negativ bemärkelse.

Heterosexuella män ska bete sig väldigt ”straight” genom att objektifiera kvinnor. De ska också vara rädd för bögar och nästan vara böghatare för att framstå som så heterosexuella som möjligt. De ska bete sig allmänt manligt, svära och ha ”manliga” intressen som, motorer, fotboll och öl. Man ska vara macho och framåt, ta för sig och stöta på alla av det motsatta könet. Männen förväntas jobba för att få kvinnan de vill ha.

Kvinnor ska vilja ha uppmärksamhet och bekräftelse. De ska inta en offerposition. Kvinnor förväntas vara väldigt vackra och perfekta och finnas till för den heterosexuella mannen, men trots detta vara svåra att få en sexuell kontakt med. Kvinnan är den bestämmande parten i många heterosexuella par i många anseenden. Ett exempel är hur hemmet ska inredas, det är en vanlig fördom.

Vilka av dessa fördomar är Svårast/viktigast att ändra?
Vi tycker att den största problematiken ligger i fördomarna mot homosexuella. Att man tror att män som är homosexuella per automatik är attraherad av alla män. Dessa fördomar är så cementerade i samhället, och att folk tror att homosexualitet är lika med attraktion till alla andra homosexuella män, tror vi är något som ställer till med problem. Vi vill dock också lyfta fram heteronormen, hur jobbigt det kan bli för män som förväntas vara på ett speciellt, manligt sätt, och vilken ångest det kan framkalla för dessa. Samma sak för kvinnor, är man inte emotionell, vacker och perfekt så är det fel på en.

Slutsatsen vi har kommit fram till i våran diskussion är alltså att samhället måste försöka jobba med dessa normer och fördomar. Både mot hetero- och homosexuella. Många går säkerligen och mår dåligt bara för att de måste följa någon av de normer vi har tagit upp för respektive person och sexuella läggning.

Veckans fråga nr 2, Tv och Radio

Idag har vi tillsammans suttit och sett två olika delar av en dokumentär om Mediehistoria.
Hur var det när radion och Tv kom till Sverige med inslag av telefonens historia.

Kvinnorna var sedda mer som objekt än i dagens mediesamhälle. Överallt var det otroligt mansdominerat. Kvinnorna användes mest som "skyltdockor" och fick inte vara delaktiga i utvecklingen. Deras största ansvarsområde var inom servicen, så som i telefonväxeln eller som sekreterare.

Männen hade i större utsträckning viktigare roller i utvecklingen av radion och tv och undertiden också telefonen. De var allt från forskare till direktörer. Inte för än på 60-talet såg man inte någon kvinnlig reporter eller programledare. Och när det väl kom så blev det stora protester från många håll. Men som tur är insåg många snabbt att det behövdes för att utvecklingen och demokratin på arbetsmarknaden skulle fortsätta.

Man hade stora förhoppningar på att medierna skulle agera folkbildande när tvn och radion kom. Det var först på 60-talet som man började ha större planer för radion och televisionen, tex. Som användning i skolor och tv i fickformat etc. Programledarna uppfattades ofta som osäkra. Det fanns ingen standard som sa "hur" de skulle agera på inspelningar och under direktsändning. Det kändes mer stelt över lag, men tv och radio var ju både dyrt och avancerat så det är inte konstigt att det var väldigt seriöst. Ju mer tekniken utvecklades, ju mer bekväma blev programledarna. Man var väldigt formell och artig, men använde språket på ett mer tilltänkt sätt än vad man gör idag. Dagens programledare har mer frihet och kan med använda mycket mer humor är tidigare. Dagens programledare utmanar även mer och tänjer ständigt på gränser.

Vi tyckte att det var väldigt många inslag som kändes väldigt utdragna. Musikinslagen var långa och kändes poänglösa. Inslagen där de visade mer tekniska lösningar kändes intressantare och mer välarbetade. Det kändes också som fel perspektiv på dokumentären då den inte var uppdaterad. I dagens läge hade man antagligen haft mer förhoppningar på medieutvecklingen, medan dokumentären vinklade en större rädsla. Men antagligen är

Eftersom vi fick frågorna innan vi tittade på filmen koncentrerade vi oss mer och vi fick ett mer kritiskt öga. Frågorna gav mer fokus och resulterade till att vi blev mer selektiva i vårat tittande. Vi la också extra krut i att ta del av svaren som faktiskt fanns mer eller mindre genom hela filmen.

Grupp nummer 10 bestående av Niclas Skoglund, Mikaela Sandström, Ylva Utterström, André Söderberg, Carolina Martell och Karl Yttermyr

Veckans fråga nr 1, Medievanor

Vi har diskuterat våra medievanor i gruppen. Alla i vår grupp följer dagstidningar, radio och tv. En del av oss lyssnar på podcasts och följer bloggar samt forum. Alla är också aktiva med sociala medier likt twitter och facebook.  Tv-spel är inte lika vanligt i vår grupp men vi tror att det kommer bli mer av det i framtiden då det är ett av de medier som växer mest just nu. 

Varför vi alla sysselsätter oss med dessa medier är för att man i dagens samhälle nästan måste hålla sig uppdaterad inom olika medier för att hänga med i svängarna som börjar gå snabbare och snabbare. Det kan vara svängar som till exempel nyheter och influenser såsom mode eller musik.

Vi tror att väldigt många har lika medievanor i alla fall de i vår ålder. Alla tar del av ungefär samma information men i olika nivåer och från olika forum. Varför det inte skiljer sig mellan oss gällande våra medievanor är på grund av uppväxt och umgänge och att vi påverkas av varandra. 

På frågan om det finns bättre och sämre medievanor tycker vi att det inte finns det, de är bara "finare" på sina sätt. Även om många tar för givet att en inbiten professor ska läsa DN och titta på Babel så behöver det inte alls stämma. Individen får själv bestämma vad denne tar del av för medier och det är upp till denne själv hur mycket hon eller han vill påverkas, om det är bra eller dåligt. 

Är man inte försiktig och eftertänksam så kan man påverkas av mindre bra budskap och viljor. Men detta är upp till mottagaren tycker vi i grupp nr10 att källgranska all information mer eller mindre.

/ Grupp nummer 10 bestående av Niclas Skoglund, Mikaela Sandström, Ylva Utterström, André Söderberg, Carolina Martell och Karl Yttermyr